lördag 17 oktober 2009

En fråga om Universitetens omdöme


Jag läser just nu till grundskollärare, eller lärare för tidigare åldrar som det kallas nu för tiden. Jag tänkte här skriva ett inlägg om Utbildning kontra Verklighet. Jag har ju nu lite drygt hälften av utbildningen kvar och har mycket erfarenhet från olika håll både inom utbildning och som uttövande pedagog.

Jag märker mer och mer att Universitetet kanske saknar insikt om vad arbetsmarknaden kräver. Jag förutsätter att en yrkesutbildning som lärarprogrammet är noga avvägd. Men jag tycker mig se en oroande utveckling av att en sorts lärare utbildas och en annan sorts lärare får jobb. Jag har en teaterpedagogexamen i botten - med en specialisering mot rytmik/dans. Jag kommer ha svenska motsvarande f-5, matematik f-3 och engelska f-5 när jag läst klart alla mina ämnen. Då kan jag antagligen ta musikundervisning på lägre åldrar med mina 60hp musik/rytmik kurser. Men en klasslärare har samtliga ämnen och i någon framtid vill vissa beslutsfattare se hur vi lärare är behöriga i alla ämnen vi undervisar. NÄR är en lärare behörig att undervisa? Är det efter 10 veckors flygkurs (ytkunskap)? Eller är det efter ett år med dykarlicens (djupförståelse)? Vill vi ha lärare som kan lite om mycket men mycket lite om allt?

Vad är allmäna pedagogiska kurser till för om så är fallet? borde inte vi ha fler ämnesterminer istället för att studera döda poeter och läroplaner?

Drog jag fel kort när jag bestämde mig för att satsa på grundämnena svenska, matte och engelska? skulle jag tagit en flygkurs i lite alla möjliga ämnen och struntat i att lära mig simma på djupt vatten?

Just nu läser jag min matematiktermin på 30 hp, den ger mig behörighet att undervisa i matematik i F-2 - men vi avhandlar kunskapsspannet F-5-6 i ett F-9 perspektiv.

Strategiskt kunde jag valt en halv termin matte och en halv termin engelska på halvfart - men skulle jag då kännt mig redo att undervisa i dessa ämnen? Hade jag hunnit bottna i ämnet under 10 veckor? Tror inte det. Livet är kort och konsten är lång. Jag anser att studier är en konst. Du kan inte slarva med grundstenar eller bygga hus av förståelse med bara 10 veckors-klossar.
En lärarstudent frågade mig vad jag brann för mest: ämnet eller yrket... jag passar över denna fråga till Maria - och funderar vidare själv. För mitt svar var först yrket - men jag undrar inte om det är ämnet ändå innerst inne.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar